Nedan kommer att presenteras förklaringar till varför en gata heter så som den gör. Vad betyder bynamnet eller gårdsnamnet.
Uppgiftera är i huvudsak tagna ur en 5-poängsuppsats av Camilla Norström från 1995.
| Anderstorpleden |
| kommer från den lantmannaskola och lanthushållsskola som låg efter gamla vägen. Anderstorp -torp betyder för övrigt nybygge eller utflyttargård och fick sitt namn efter skomakaren Anders Hällberg. Hans son Johan Hällberg (1797-1874) som blev en stor köpman i Skellefteå med stort handelshus innefattande rederiverksamhet köpte upp mark på Sörböle i närheten av föräldrarnas lilla stuga och byggde upp herrgården, som alltså namngavs efter fadern. . |
| Blockvägen | |
ligger i kvarteret Blocket på Huvudberget, som är ett stenigt och bergigt område. |
| Brandellsvägen | |
Simon Brandell var kontraktprost i Skellefteå 1875-1895. Brandell var under sin studietid i Uppsala en omtalad lärjunge till dåtidens mest berömde och erkände filosofer i Sverige: Christopher Jacob Boström. |
| Brunnsgatan |
| ligger idag där ett hälsohem tidigare låg. Hälsohemmet hade bland annat en välgörande brunn. Orsaken till hälsokällans nedläggning var att alla som hade pengar valde att åka till med erkända hälsohem. Kvar blev de fattiga och sjuka som inte hade råd att besöka hälsobrunnen. |
| Bäckgatan |
| ligger vid den numera halverade Boströmsbäcken som mynnar ut i Skellefteälven. |
| Bölevägen |
| har fått sitt namn efter stadsdelen Sörböle. Böle är en avledning av bo (boställe). |
| Dahlbergsgatan | |
A M Dahlberg ägde flera av bygdens marker under 1700-talets mitt. På norra sidan av älven anlade han en större trädgård. Så småningom byggde han även en herrgård, den som ny kallas Nyborg och ligger på Dahlbergsgatan. |
| Dammgatan |
| ligger i anslutning till en före detta damm i Klintforsån, en å som rinner ut i Skellefteälven. |
| Dragongatan, (Knektgatan och Soldatvägen) |
| är samtliga platser till före detta militärbostäder. 1724 tilldelades kaptenen vid Skellefteå kompani detta område inklusive en färdigtimrad gård. |
| Dyhringegatan | |
Mattias Dyhr var (1803-1867) var apotekare i Skellefteå fr.o.m 1847. Till en början verkade han på Brännan där socknens första apotek låg. 1861 flyttades apoteket till Skellefteå, Storgatan. Gatans namn påminner idag om var Dyrs första apotek låg. |
| Edénsgatan |
| Gustaf Edén var utbildad telegrafassistent men verkade även som lärare vid Skellefteå läroverk mellan 1866-1871. Han var en starkt troende kristen och blev 1873 komminister. Edén var också den drivande kraften bakom Skellefteås söndagsskoleväsende som kom tilll under hans tid i staden. |
| Egnahemsgatan |
| har fått sitt namn efter Egnahemsrörelsen. Den gick ut på att familjer, som hade många barn, fick statliga bidrag för att kunna bygga egna små hus. Dessa kallades i folkmun "barnrikehus". Ligger inom de största området med småstugor. |
| Eriksbergsvägen |
| ligger i stadsdelen Norrböle |
| Filtergränd | |
fick sitt namn i samband med att bryggeriet revs och man flyttade en del av bryggeriverksamheten till denna gata. |
| Forskargatan | |
leder till Skellefteå Högskoleområde |
| Forslundagatan |
| leder fram till en forsande del i Skellefteälven. |
| Furtenbacksgränd |
| C O Furtenback tillhörde släktet "Furtenbackarna". Dessa var handelsmän som hade invandrat till Sverige från Tyskland. Han ägde stora delar av stadens yta. |
| Fältjägarvägen | |
har förmodligen ingen militär anknytning. |
| Färjegatan |
| har förmodligen fått sitt namn från tiden innan broarnas uppförande och befolkningen tog sig över älven via färjor. |
| Getbergsvägen |
| ligger på Getberget. Getberget kan troligen härledas till tiden när det vallades getter på berget. |
| Gruvgatan | |
ligger idag bredvid resterna av Moröns silvergruva som var i drift 1806-1814 och 1835-1840. Landskamrer Erik Lindemark var huvudägare under den senare perioden. I berget fanns ett kalkbrott som bröts åtminstone från 1500-talet och fram till 1800-talet. |
| Gustavsvägen |
| Namnet kommer förmodligen av den Gustav som ägde hemmanet runt gatans plats. |
| Hedgatan | |
har fått sitt namn efter terrängen för gatans plats. Hed betyder torr skogsmark. |
| Hyttlidgatan | |
kommer från naturbestämningen lid som betyder
sluttning. Gatan ligger på Norrböle. Hade en utsträckning
mot vad man kallade Hyttlia. |
| Häggbomsgatan |
| Namnet kommer förmodligen av den Häggbom som ägde marken runt omkring gatans plats. |
| Hägglundsgatan |
| har fått sitt namn efter att gatan gått mot området med namnet Hägglund. |
| Högströmsgatan |
| Pehr Högström var kontraktprost i Skellefteå mellan åren 1749-1765. Högström var ledamot i Kungliga vetenskapsakademin och verkade som upplysningsman i Skellefteå-bygden. Han sysslade bland annat med försök till sävplantering på sjöbottnarna för att lösa frågan om vinterfoder till kreaturen. |
| Hörnellgatan | |
Arvid Hörnell (1853-1885). Hörnell tillträdde posten som borgmästare redan som 26-åring och blev därmed Sveriges yngsta borgmästare genom tiderna. Han var utbildad jurist och även ledamot av landstinget. Gatan bar tidigare namnet Lasarettsgatan, enligt en gammal karta från 1887, eftersom gamla lasarettet låg här. När lasarettet flyttades döptes gatan om till Hörnellgatan. |
| Jägarvägen | |
(från 1940-talet) har förmodligen militär anknytning. |
| Kanalgatan: |
| skapades i samband med stadsplanen 1883. Tidigare gick Kanalgatan utmed den dränerningskanal som lades i kulvert på 1920-talet. |
| Kaplansvägen, (Klockarbergsvägen, Kyrkstadsvägen, Prästgårdsgatan och Prästvägen) |
| alla i stadsdelen Prästbordet, har fått namn som anknyter till Skellefteås första kyrka. |
| Klockarbergsvägen, (Kyrkstadsvägen, Prästgårdsgatan, Prästvägen och Kaplansvägen) | alla i stadsdelen Prästbordet, har fått namn som anknyter till Skellefteås första kyrka. | |
| Klostergatan |
| har fått sitt namn efter en gammal tradition som säger att det under den katolska tiden låg ett munkkloster på denna plats. |
| Knektgatan, (Soldatvägen och Dragongatan) |
| är samtliga platser till före detta militärbostäder. 1724 tilldelades kaptenen vid Skellefteå kompani detta område inklusive en färdigtimrad gård. |
| Kronbodgatan |
| syftar på den kronbod som numera finns i anslutning till Bonnstan. |
| Kvarngatan |
| ligger vid Stiftsgården och den gamla mjölnarkvarnen som gett gatan dess namn. |
| Kyrkgränd, (Kyrkvägen och Kyrkogatan) |
har fått namn som anknyter till Sankt Olovskyrkan, alla ligger i stadsdelen Älvsbacka. | |
| Kyrkogatan, (Kyrkgränd och Kyrkvägen) |
| har fått namn som anknyter till Sankt Olovskyrkan, alla ligger i stadsdelen Älvsbacka. |
| Kyrkstadsvägen, (Prästgårdsgatan, Prästvägen, Kaplansvägen och Klockarbergsvägen) | alla i stadsdelen Prästbordet, har fått namn som anknyter till Skellefteås första kyrka. | |
| Kyrkvägen, (Kyrkogatan och Kyrkgränd) |
har fått namn som anknyter till Sankt Olovskyrkan, alla ligger i stadsdelen Älvsbacka. | |
| Källgatan | |
ligger i anknytning till Brunnsgården och det gamla hälsohemmet. Gatan löper runt den dåtida källans plats. |
| Köpmangatan |
| löper genom centrala staden och är ett av de äldsta officiella gatunamnen i Skellefteå kommuns innerstad. Den fanns utmärkt på den första stadsplanen 1883 och var den tidens stora köpgata. |
| Laxgatan |
| Ligger i kvarteret Laxen. Nedanför gatan, längst älvkantan är det en fiskeplats för allmänheten. |
| Lejonströmsvägen |
| leder fram till Lejonströmsbron. Bron byggdes för första gången redan 1733, då under namnet Storbron, men den raserades av följande vårflod. 1735 återuppbyggdes den igen och togs i trafik. Brons nya namn är sannolikt givet i samband med uppförandet av Lejonströms sågverk. |
| Lillhemsvägen | |
ledde fram till Lillhemmet. Lillhemmet var tidigare ett hem för TBC-sjuka människor. Byggnaden är idag riven, men på samma plats ligger idag ett servicehem. |
| Läkarvägen | |
ligger ovanför Skellefteå lasarett. |
| Magasingränd | |
är en gata i centrala staden som innehåller en magasinlänga från 1920-talet. Byggnaden är ett välbevarat exempel på tjugotalsklassicismen. |
| Morögatan |
| ligger i stadsdelen Morön. Morön är ett gammalt byanamn. |
| Notvägen |
| är en gammal notplats vid älvens strand, mittemellen Parkbron och Viktoriabron. Hette tidigare Strandvägen. |
| Nyckelgatan | |
liknar en gammaldags nyckel sedd från en flygkarta. |
| Odalgatan | |
kommer från ordet odal som betyder fri bonde som äger sin jord. |
| Prästgårdsgatan, (Prästvägen, Kaplansvägen, Klockarbergsvägen och Kyrkstadsvägen) | alla i stadsdelen Prästbordet, har fått namn som anknyter till Skellefteås första kyrka. | |
| Prästvägen, (Kaplansvägen, Klockarbergsvägen, Kyrkstadsvägen och Prästgårdsgatan) | alla i stadsdelen Prästbordet, har fått namn som anknyter till Skellefteås första kyrka. | |
| Repslagargränd | |
har fått sitt namn efter att man tidigare slog rep på Kanalgatan. Personalen som arbetade där hade sina bostäder på nuvarande Repslagargränd. |
| Risbergsgatan |
| går runt Risberget. Kring ortnamnet Risbergets namnhärledning går många historier. Den mest sannolika förklaringen är att berget i folkmun kallades för Ryssböle/Ryssberget och att det nya namnet är felaktigt. Orsaken till namnet Ryssberget är att ryssarna under 1809-års krig hade sitt läger på berget. |
| Seminariegatan | |
ligger vid gamla seminariet. Nu PRO-lokal. |
| Skeppargatan |
| |
| Solbacksvägen |
| kommer från stadsdelen Solbacken. Namnets bakgrund kommer förmodligen från att solen ofta lyser på backen. |
| Soldatvägen, Dragongatan och Knektgatan |
| är samtliga platser till före detta militärbostäder. 1724 tilldelades kaptenen vid Skellefteå kompani detta område inklusive en färdigtimrad gård. |
| Stationsgatan | tidigare namnet Västra Trädgårdsgatan | |
| Stenbackavägen |
| Stenbackavägen går från Stenbacka vid Alimak och genom södra delen av byn Stämningsgården. Namnet Stenbacka är ursprungligen namnet på en herrgård som byggdes 1803 av regementsfältskären Nils Erik Åman som var född i Stockholm. Namnet har en språklig dräkt från södra Sverige med ett pluralt –a i efterleden -backa. Namnet rönte troligen hög status genom att anknyta till herrgårdsnamn i södra och mellersta Sverige. Under 1900-talet var Stenbacka en bydel inom Stämningsgården och namnet har ingått i namnet på en busslinje, Stenbackalinjen. På 1699 års karta över Stämningsgården kallades nuvarande Berget i byn för Stenbacka. Här är det troligen lantmätaren Hans Kruse som gett namnet eller appellativet ”stenbacke” en sydsvensk språkdräkt. |
| Stenkilsgatan | |
var en del av nuvarande Hägglundsgatan mellan Vitbergsvägen - Hägglundsgatan. Har historisk anknytning till sitt relativt nya namn. På denna plats stod männen förr och högg till grundstenar och gatstenar som de hämtat på Vitberget. |
| Storgatan | |
ersatte den gamla vägen mellan landskyrkan ock ut mot Skelleftehamn som låg efter älvskanten och den kallas så eftersom den var Skellefteås första och största gata 1887. |
| Sunnanågatan |
| går genom stadsdelen Sunnanå. Namnet härleds från dialektbenämningen sunnan om å, som betyder söder om älven |
| Tjärhovsgatan | |
ligger idag där det gamla tjärhovet låg. |
| Tjärnvägen |
| går genom stadsdelen Tjärn. Ortnamnet tjärn betyder liten sjö |
| Torggatan |
| ligger mitt i Skellefteå centrum. |
| Trädgårdsgatan |
| låg från början på var sin sida om stadens torg, vid nuvarande stadsparken. Namnen var Västra och Östra Trädgårdsgatan. Från början var det en stor betesmark där. Men för att få pengar till att inreda Trädgårdsgatan började man hyra ut betesmarken, plus att stadens invånare fick börja betala hundskatt. Idag är Trädgårdsgatan Skellefteå stads stora shoppinggata. |
| Tuvagårdsvägen |
| har namnet efter byn Tuvan och leder fram till Tuvagården. Tuvagården är en gammal loge som numera är i kyrkans ägo. Tuvaland betyder på dialekt blöt och gyttjig dalby. |
| Varvsgatan |
| ligger idag där Strömsörs varv tidigare låg. |
| Viktoriagatan | fick 1882 sitt namn till minne av kronprinsessan Viktorias intåg i Sverige | |
| Vretgatan | |
kommer från ordet vret, som betyder liten åker, åkerlapp.Tidigare hyrde staden ut betesmarker på denna plats. |